Nyheter

SRF Konsulterna informerar om sänkta arbetsgivaravgifter

Varsågod, viktig input om tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter.

Skatteverket granskar 2020

Nu står det klart vad Skatteverket kommer att kontrollera extra noga i år. Det handlar bland annat om att komma åt svartstädning, id-fusk samt privata kostnader och oredovisade förmåner. Arbetet mot identitetsrelaterat fusk och välfärdsbrottslighet fortsätter. I den internationella kontrollen handlar det om att granska skenutvandring och ett utökat arbete mot penningtvätt.

Identitetsrelaterat fusk och välfärdsbrottslighet
Skatteverket ska fokusera på att granska identitetsrelaterat fusk, detta för att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Cirka 300 brottsanmälningar har gjorts sedan folkbokföringsbrottet infördes. I flera av dessa fall har även förundersökningar inletts.

Svartarbete i städ- och transportbranschen
I år görs en särskild granskning av svartarbete inom städbranschen. Ilegal arbetskraft, osanna fakturor och falska löneuppgifter förekommer också. Städning av stora företagslokaler och offentliga miljöer kontrolleras särskilt. Transportbranschen har liknande problem som städbranschen och kommer även den att granskas extra under 2020.

Privata kostnader och oredovisade förmåner
Det är vanligt att göra fel med privata kostnader och förmåner. Det är det vanligaste skälet till höjd skatt för små och medelstora företag, fyra av tio gör nämligen fel. Detta innebär cirka 8 miljarder kr i utebliven skatt om året. I år görs särskilda kontroller på företagsägda bilar och fastigheter med höga förmåns- och taxeringsvärden.

Internationell beskattning och penningtvätt
Skatteverket kommer bland annat att kontrollera skenutvandring, dvs personer som skrivit sig i utlandet men som ska betala skatt i Sverige. Man kommer även granska innehav av kapitalförsäkringar. Arbetet mot penningtvätt utökas med hjälp av flera verktyg som gör det möjligt att kartlägga och utreda misstänkta transaktioner.

Vi flyttar till ny adress!

Vi flyttar och kommer från och med den 31 mars att sitta i nya lokaler på Hägerstensvägen 253, intill Axelsbergs tunnelbanestation. Gratis parkering finns på vår infart. Om parkeringen är full så går det oftast bra att parkera på Edelcrantzvägen. Där är det taxa 5 Sthlms stad som gäller. Välkommen!

Friskvårdsbidrag, SKV nytt ställningstagande

Skatteverket har med anledning av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen i somras kommit med ett nytt ställningstagande om friskvårdsbidrag. Nytt är att om friskvårdsbidraget överstiger 5.000 kr ska den anställda förmånsbeskattas för hela beloppet.

För att en arbetsgivare ska kunna ge sina anställda skattefri friskvårdsförmån krävs att förmånen är av ringa värde och av enklare slag. Högsta förvaltningsdomstolen fastställde i somras att ett friskvårdsbidrag på 6.500 kr inte är av ringa värde och därför inte heller skattefritt.

Skatteverket har sedan tidigare tillämpat en maxgräns om 5.000 kr för hur mycket en arbetsgivare kan ge sina anställda i skattefritt friskvårdsbidrag. Gränsen på 5.000 kr har inte ändrats med anledning av domen. Dock har Skatteverket ändrat sin syn på hur den anställda ska förmånsbeskattas om friskvårdsbidraget överstiger 5.000 kr. Om ett friskvårdsbidrag överstiger 5.000 kr ska den anställda förmånsbeskattas för hela beloppet, oavsett om aktiviteten är av enklare slag eller ej.

Ställningstagandet behandlar även vad som gäller om en arbetsgivare ger sina anställda en kombination av naturaförmån och friskvårdsbidrag.

Reseavdragen förändras

Reseavdragen för arbetsresor kommer att förändras
Utredningen som fått i uppdrag att undersöka hur reglerna för avdrag för arbetsresor kan omarbetas har nu lagt fram sitt förslag. En nyhet är att skattelättnader inte längre ska ges i form av ett avdrag utan istället som en skattereduktion.
Nuvarande regler
Enligt nuvarande regler får man i vissa fall dra av kostnader för resor med egen bil mellan bostaden och arbetsplatsen med ett schablonbelopp på 18,50 kr/mil till den del som överstiger 11 000 kr. Utöver schablonbeloppet får man även dra av de faktiska kostnaderna för väg-, bro- och färjeavgifter.

Har man bilförmån får man dra av 9,50 kr per mil (6,50 kr för dieselbilar) för resor till och från arbetet.

Förutsättningen för att få göra avdraget för resor med bil är att avståndet mellan bostad och arbetsplatsen är minst 5 km och att man regelmässigt gör en tidsvinst på minst två timmar per dag jämfört med resor med allmänna kommunikationsmedel. Läs mer om Resor till och från arbetet i Faktabanken.

Uppdrag att se över reglerna
I slutet av 2017 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som fick uppdraget att undersöka hur reglerna för avdrag för resor till och från arbetet (arbetsresor) kan omarbetas. Syftet med de nya reglerna är bland annat att de ska gynna miljövänligare resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar och att underlätta för att man ska kunna bo och verka i hela landet, även där kollektivtrafik saknas eller är begränsad.

Utredningens förslag.

Skattereduktion istället för avdrag
Enligt utredningens förslag ska skattelättnader för utgifter för arbetsresor inte längre ges i form av ett avdrag utan som en skattereduktion. Skattelättnaden kommer då bli lika stor för alla skattskyldiga, oberoende av inkomst och marginalskatt, eftersom en skattereduktion dras av från den framräknade skatten och inte från inkomsten före skatt.

Utgångspunkten för de nya föreslagna reglerna är att skattelättnaden för arbetsresor ska vara avståndsbaserad och färdmedelsneutral. Det betyder att val av färdmedel eller kostnaden för dessa inte ska ha någon betydelse.

Avståndsberäkning
För att få skattereduktion enligt förslaget ska avståndet enkel väg vara minst 30 km mellan bostad och arbetsplats. Avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen ska beräknas enligt den kortaste lämpliga körsträckan med bil, oavsett vilken väg eller vilket färdmedel man använder. Detta gäller även om en arbetsresa görs med flyg.

Om en del av arbetsresan sker på vatten ska enligt förslaget avståndet för denna del beräknas efter sträcka för sjöfart. Saknas såväl väg- eller vattenförbindelse ska avståndet beräknas enligt den kortaste sträckan med annat lämpligt färdmedel, som exempelvis skoter eller fyrhjuling. Avståndet ska avrundas upp till hela kilometrar.

Fler arbetsresor per dygn
Har man samma dag flera arbetsresor till samma, eller olika, arbetsplatser beräknas det dagliga avståndet enkel väg som summan av reseavstånden dividerat med två.

Övre avståndsgräns
Enligt utredningens förslag ska en övre avståndsgräns för arbetsresor om 80 km införas. Det innebär att skattereduktion normalt inte ska ges för den del av arbetsresan som överstiger 80 km. Den övre avståndsgränsen föreslås dock inte gälla vid bristfällig kollektivtrafik, se nedan.

Beräkning av skattereduktionen
För att vara berättigad till skattereduktion föreslås att antalet faktiska resdagar under beskattningsåret inte får vara färre än 60 dagar. Högst 210 dagar ska ge skattereduktion.

Skattereduktionen ska enligt förslaget vara 60 öre per kilometer enligt det framräknade underlaget, den så kallade kilometersatsen.

Underlag x 60 öre = skattereduktion
Underlaget till skattereduktionen är den del av avståndet mellan bostad och arbetsplats som överstiger 30 km, men som uppgår till högst 80 km, multiplicerat med två och med antal aktuella resdagar. Är resdagarna fler än 210 dagar under året ska underlaget beräknas på de längsta resorna och därefter i fallande ordning.

Enligt förslaget kan det under normala omständigheter bli max 12 600 kr i skattereduktion, (80-30) x 2 x 210 x 0,6 = 12 600 kr.

Tillägg vid bristfällig kollektivtrafik
Utredningen föreslår att skattereduktionen kan bli större om tillgången på kollektivtrafik är bristfällig. Tillägget består då av en rörlig och en fast del. Den rörliga delen ska enligt förslaget vara 60 öre per kilometer även för avstånd som ligger över 80 km. Den högsta avståndsgränsen är i detta fall 150 km. Den fasta delen av tillägget är 20 kr per resdag om avståndet enkel väg är över 30 km eller längre, dock högst 210 dagar under beskattningsåret.

Kollektivtrafiken ska anses bristfällig om tidsvinsten uppgår till mer än två timmar och 30 min för tur- och returresan för resa med bil istället för att resa med kollektivtrafik eller en kombinerad resa med bil och kollektivtrafik. Tidsvinsten måste uppnås i minst hälften av det totala antalet resdagar där avståndet är minst 30 km.

Avdrag för trängselskatt tas bort
Enligt nuvarande regler får man göra avdrag för trängselskatt samt bro-, väg- och färjeavgifter när man gör avdrag för resor till och från arbetet. Utredningen föreslår att detta avdrag ska avskaffas.

Uppfyller man kravet på bristfällig kollektivtrafik enligt ovan kan man dock enligt förslaget få skattereduktion för väg-, bro- och färjeavgifter med 30% för den del av avgifterna som överstiger 8 000 kr under ett år. Däremot kan man enligt förslaget inte få avdrag för trängselskatt även om kravet på bristfällig kollektivtrafik är uppfyllt.

Handikapp, sjukdom eller ålder
För personer som på grund av handikapp, sjukdom eller ålder måste göra arbetsresor med egen bil eller förmånsbil gäller i dag förmånligare regler. Enligt förslaget ska denna grupp även i fortsättningen ha förmånligare regler genom att skattereduktionen ges för den del av avståndet enkel väg som överstiger 10 km (istället för 30 km) och upp till och med 150 km (istället för 80 km).

Uppgift i arbetsgivardeklarationen
För att underlätta administrationen och kontrollen av skattereduktionen föreslår utredningen att arbetsgivaren ska lämna uppgift om arbetsplatsens adress i arbetsgivardeklarationen. Lämnas ingen arbetsgivardeklaration på individnivå ska uppgiften finnas med i kontrolluppgiften.

Ikraftträdande
De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2021 och tillämpas på arbetsresor som gjorts från och med ikraftträdandet.

Friskvårdsbidrag 6 500 kr inte skattefritt

Högsta förvaltningsdomstolen ändrar Skatterättsnämndens förhandsbesked och konstaterar att ett friskvårdsbidrag på 6 500 kr är skattepliktigt.

Skattefri motion
För att motion och friskvård ska vara en skattefri förmån ska motionen vara av enklare slag, vara av mindre värde och rikta sig till hela personalen. Det är vanligt att arbetsgivaren subventionerar motion och friskvård genom ett friskvårdsbidrag, dvs att arbetsgivaren betalar en ersättning till anställda som t ex skaffat sig gymkort. Friskvårdsbidrag på högst 5 000 kr kan enligt Skatteverket räknas som en skattefri personalvårdsförmån (se 18:19).

Varken lagtext eller praxis anger någon sådan exakt beloppsgräns för vad som kan anses vara av mindre värde och Skatteverkets uppfattning ifrågasattes av David som vände sig till Skatterättsnämnden (SRN).

Skatterättsnämnden
David kunde få upp till 6 500 kr i friskvårdsbidrag av sin arbetsgivare. David planerade att använda friskvårdsbidraget till att betala ett års medlemskap hos ett klättercenter vilket kostar 5 400 kr. Resterande 1 100 kr ville han använda till ett gymkort.

SRN ansåg att friskvårdsbidraget, använt på av David beskrivet sätt, uppfyller kravet på att vara av mindre värde och godkände 6 500 kr som gräns för skattefritt friskvårdsbidrag (se 18:351).

Skatteverket överklagade förhandsbeskedet till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).

Högsta förvaltningsdomstolen
HFD påpekade att vad som avses med mindre värde är inte uttalat i lagstiftningen och att lagstiftaren har överlämnat till rättstillämpningen att följa och ta hänsyn till de förändringar som sker med tiden i synen på vad som avses med mindre värde.

HFD hänvisade till tidigare rättsfall där summor som 4 000 kr har ansetts vara av mindre värde (se RÅ 2001 ref 44, 01:120, och HFD 2018 ref 2, 18:19). HFD konstaterade också att huvudregeln är att förmåner som en anställd får från sin arbetsgivare är skattepliktiga. Undantag från denna regel ska tillämpas restriktivt.

HFD ansåg att ett friskvårdsbidrag på 6 500 kr inte är av mindre värde och ändrade därmed SRN:s förhandsbesked.

Högsta förvaltningsdomstolen 6561-18

Kommentar:
HFD uttalar inte exakt vilken nivå (under 6 500 kr) som bör anses vara den högsta nivån som kan anses vara av mindre värde. Därför finns det fortfarande en viss osäkerhet kring gränsen för friskvårdsbidraget.

Det faktum att HFD anser att undantagsregeln om skatteregeln gällande skattefria förmåner ska tillämpas restriktivt talar dock för att HFD anser att gränsen inte ligger över den nivå som Skatteverket anser acceptabel.

Därmed får 5 000 kr fortfarande vara ett riktmärke för skattefria friskvårdsbidrag.

Förmånsvärdet för sjukvårdsförsäkring 60 procent

Skatteverket har i ett ställningstagande tydliggjort att den skattepliktiga förmånen av en sjukvårdsförsäkring sätts till 60 procent. Ställningstagandet kan användas även för tid innan publiceringen.

Skatteverket har den 10 juni publicerat ett ställningstagande om förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring. Ställningstagandet följer på en begäran från Svensk Försäkring mot bakgrund av att gällande lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 2018 ger begränsad vägledning för hur stor andel av premien för sjukvårdsförsäkring som ska beskattas.

Skatteverket konstaterar i ställningstagandet att den skattepliktiga förmånen av en sjukvårdsförsäkring kan beräknas till 60 procent av försäkringspremien. Det innebär att 60 procent av försäkringspremien utgör underlag för beskattning medan 40 procent av premien är en skattefri förmån.

För att beräkna den skattepliktiga delen av premien har de insatser som förekommer inom sjukvårdsförsäkringen klassificerats som skattepliktiga, skattefria eller delvis skattefria. Det är de delvis skattefria insatserna som har varit svåra att hantera skattemässigt.

Till de insatser som har klassificerats som delvis skattefria hör exempelvis specialistvård, labb och röntgen. Enkelt utryckt har insatsen bedömts vara skattefri om den avser en diagnos som riskerar att leda till en långvarig sjukskrivning. I annat fall har insatsen bedömts vara skattepliktig. Diagnosticerande läkarbesök, labb och röntgen har klassificerats som skattepliktiga insatser oavsett typ av diagnos.

Beräkningen av den skattepliktiga andelen av premien har beräknats utifrån hur stor andel av de totala utbetalningarna som görs inom sjukvårdsförsäkringen för respektive försäkringsbolag. Procentsatsen kan därför sägas representera den genomsnittliga andelen av försäkringsföretagens utbetalningar inom sjukvårdsförsäkringen som avser insatser som är skattepliktiga.

Ställningstagandet, som alltså uttrycker Skatteverkets ståndpunkt om hur beräkningen kan göras för de sjukvårdsförsäkringar som avses, kan användas även för tid innan publiceringen.

Moms på sjukvård

Förhandsbesked om moms på sjukvård
Skatterättsnämnden har lämnat ett antal förhandsbesked som gäller frågan om moms på tillhandahållande av sjukvårdstjänster.
Momsfri vård eller momspliktig personaluthyrning
Enligt momslagen är sjukvård, tandvård och social omsorg momsfritt. Även tjänster som har nära anknytning till vården är momsfri. Efter en omvälvande dom i Högsta förvaltningsdomstolen (se 18:200) har Skatteverket meddelat att uthyrning av vård- och omsorgspersonal från och med 1 juli 2019 i normalfallet inte ska räknas som vård, utan betraktas som en momspliktig tjänst.

Om följande kriterier är uppfyllda kan personaluthyrningen dock räknas som en tjänst med nära anknytning till vård (och därmed vara momsfri):

att både säljaren och köparen av tjänsten är sådana vårdinrättningar som avses i artikel 132.1 b i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG),
att det utan hjälp av tillhandahållandet är omöjligt att garantera att köparen av tjänsten kan erbjuda likvärdig vård, samt
att det grundläggande syftet inte får vara att vinna ytterligare intäkter genom att bedriva verksamhet i direkt konkurrens med kommersiella företag, såsom bemanningsföretag, som måste betala moms (Horizon p. 34–42).
Förhandsbesked från Skatterättsnämnden
I kölvattnet av HFD:s dom har Skatterättsnämnden (SRN) nu lämnat ett antal förhandsbesked gällande gränsdragningen mellan momsfri vård och momspliktig personaluthyrning.

Ambulerande sjuksköterskor till äldreboenden
Ett bolag tillhandahåller ambulerande sjuksköterskor till olika äldreboenden under tider på dygnet när boendena själva inte har sjuksköterskor på plats, t ex på kvällar, nätter och helger. Äldreboendena har avtals- och vårdgivarrelationen med patienterna, men bolaget tar över vårdgivaransvaret under de tider de tillhandahåller sina tjänster.
SRN konstaterade att det är äldreboendet som står för arbetsledning och har det övergripande och organisatoriska ansvaret för respektive äldreboende. Bolagets sjuksköterskor utför samma arbetsuppgifter som äldreboendets egen personal. Bolaget kan därför inte anses tillhandahålla vård i egen regi (under eget ansvar). Tjänsten ska därmed inte räknas som momsfri sjukvård

Enligt SRN uppfyller bolaget inte heller kraven för att räknas som en sådan vårdinrättning som avses enligt EU-direktivet. Tillhandahållandet kan därmed inte heller räknas som tjänster med nära anknytning till vården. Det har vid bedömningen ingen betydelse om ersättning tas ut genom en fast månadsavgift eller en löpande ersättning baserad på utfört arbete.

Enligt SRN ska bolagets tillhandahållande av personal till äldreboendet räknas som momspliktig personaluthyrning.

Skatterättsnämnden 1-19/I

Specialist till sjukhus
En läkare arbetar som överläkare vid ett universitetssjukhus. Läkaren har även ett eget konsultbolag där han tillhandahåller sina tjänster som specialistläkare till andra vårdgivare. Bolaget driver inte någon egen vårdmottagning.
Enligt SRN är det sjukhuset som är den slutliga vårdgivaren gentemot patienterna. Sjukhuset står även för arbetsledningen och har det övergripande och organisatoriska ansvaret för verksamheten på sjukhuset. Konsultbolaget kan enligt SRN inte anses ha en sådan organisatorisk struktur med eget ansvar som innebär att läkarvården ges i bolagets regi, utan det är sjukhusets behov som bestämmer arbetsuppgifterna. Tjänsten ska därmed inte räknas som momsfri sjukvård.

Eftersom bolaget inte heller driver någon egen vårdmottagning uppfyller bolaget inte kraven för att kunna anses tillhandahålla tjänster med nära anknytning till sjukvård.

Enligt SRN ska bolagets tillhandahållande räknas som momspliktig personaluthyrning.

Skatterättsnämnden 2-19/I

Läkare åt mottagarens patienter
Ett antal läkare med egna bolag planerar att tillhandahålla sina tjänster till ett bolag (X) som i sin tur ska tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster till patienter. X ska sköta administration (t ex schemaläggning) och arbetsledning mm, medan läkarföretagen ska ansvara för fullgörandet av arbetsuppgifterna, dvs tillhandahålla och ansvara för vården till patienterna. X ska ta emot patientavgifterna och stå som ansvarig vårdgivare på kvittona till patienterna.
Läkarbolagen kan enligt SRN inte anses ha en sådan organisatorisk struktur med eget ansvar som innebär att läkarvården ges i läkarbolagens regi, utan det är X behov som bestämmer arbetsuppgifterna. X är även ansvarigt för tjänstgöringens omfattning, arbetsledning, arbetsmetoder och arbetsuppgifter. Tjänsten ska därmed inte räknas som momsfri sjukvård.

Eftersom det enligt SRN inte framgår annat än att läkarbolagen drivs i syfte att ”vinna ytterligare intäkter i direkt konkurrens med kommersiella företag, såsom bemanningsföretag, som måste betala moms”, uppfyller läkarbolagens verksamhet inte heller kraven för att ses som tillhandahållanden med nära anknytning till sjukvård.

Enligt SRN ska läkarbolagens tillhandahållande av personal till X räknas som momspliktig personaluthyrning.

Skatterättsnämnden 42-18/I

Arbetsgivaravgifter för polska byggarbetare

Kammarrätten ansåg att polska byggarbetare var anställda i ett svenskt bolag. Det svenska bolaget skulle därför betala arbetsgivaravgifter på utbetalda belopp.

Bakgrund
Ett svenskt företag har anlitat polsk arbetskraft för arbete inom byggbranschen. De polska byggarbetarna har skickat fakturor för utförda byggtjänster. Företaget har betalat ut ersättning till de polska byggarbetarna utan att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen.

Vid en revision av företaget ansåg Skatteverket dock att de polska arbetarna arbetat under anställningsliknande förhållanden. De hade stått under det svenska företagets arbetsledning och företaget hade tillhandahållit arbetskläder, verktyg, utrustning, boende och bilar. Eftersom företaget inte kunde visa att byggarbetarna hade A1-intyg beslutade Skatteverket att påföra företaget arbetsgivaravgifter med drygt 3,9 miljoner kr för beskattningsåren 2011 och 2012 samt skattetillägg.

Sociala avgifter i internationella sammanhang
Huvudregeln är att en person bara kan omfattas av ett lands socialförsäkringssystem och i regel gäller arbetslandets försäkring. Det styr också var socialavgifter ska betalas. Därför ska arbetsgivare normalt betala svenska arbetsgivaravgifter på ersättningar till anställda som är bosatta utomlands men som arbetar i Sverige.

Det innebär också att en enskild näringsidkare som arbetar i Sverige ska betala sociala avgifter här.

Från huvudregeln att socialavgifter ska betalas i arbetslandet finns ett antal undantag. Inom EU/EES gäller t ex att när en arbetsgivare sänder ut en anställd för arbete under en viss begränsad tid i ett annat EU/EES-land ska den anställde fortsätta att tillhöra socialförsäkringssystemet i det utsändande landet. En anställd som arbetar i två eller flera länder ska också omfattas av socialförsäkringssystemet i det land där personen är bosatt om denne utför en väsentlig del av sitt arbete där.

Motsvarande regler om utsändning och arbete i flera länder gäller även enskilda näringsidkare.

För att visa vilket lands socialförsäkringssystem en person tillhör så kan denne ansöka om ett A1-intyg. Om en anställd eller en enskild näringsidkare kommer från ett annat land och kan visa ett A1-intyg ska inte arbetsgivaren eller uppdragsgivaren betala arbetsgivaravgifter.

Om en utländsk enskild näringsidkare är godkänd för svensk F-skatt behöver uppdragsgivaren inte heller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen.

Förvaltningsrätten
Det svenska företaget överklagade Skatteverkets beslut om arbetsgivaravgifter. Företaget hävdade att det inte skulle betala arbetsgivaravgifter på ersättningarna till de polska byggarbetarna eftersom polackerna omfattades av polsk lagstiftning och de hade betalat sina sociala avgifter där. I andra hand menade företaget att de polska arbetarna uppgivit att de hade svensk F-skatt.

Förvaltningsrätten konstaterade att de polska arbetstagarna som huvudregel omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet eftersom de arbetade här.

Företaget hade inte uppvisat några A1-intyg som styrkte att polska myndigheter ansett att de polska byggarbetarna omfattades av det polska socialförsäkringssystemet. Företaget hade inte heller visat att de polska personerna hade haft svensk F-skatt.

Förvaltningsrätten ansåg därmed att företaget var skyldig att betala svenska socialavgifter.

Kammarrätten
I ett flertal tidigare domar gällande inkomstbeskattningen så har kammarrätten slagit fast att de aktuella polska byggarbetarna skulle ses som anställda. Kammarrätten konstaterade att de skulle anses vara anställda även i detta fall.

För att bolaget inte skulle behöva betala arbetsgivaravgifter måste de kunna visa att arbetarna omfattades av det polska socialförsäkringssystemet. Bolaget kunde dock inte visa några giltiga A1-intyg och därmed fastslog även kammarrätten att företaget skulle betala arbetsgivaravgifter på utbetalda belopp.

Kammarrätten i Jönköping 242-243-18

Kommentar:
Domen visar risken för att utländska näringsidkare kan betraktas som anställda och att uppdragsgivaren därmed normalt måste göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Det som avgör är hur självständig uppdragstagaren har varit gentemot uppdragsgivaren (se även 15:239).

Även om det är en utländsk näringsidkare kan uppdragsgivaren ändå behöva göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Har uppdragstagaren ett A1-intyg behöver uppdragsgivaren som sagt inte betala arbetsgivaravgifter. Kan uppdragsgivaren visa att uppdragstagaren är ett företag utan fast driftsställe i Sverige så behöver uppdragsgivaren inte heller göra något skatteavdrag. Men har det utländska företaget ett fast driftsställe ska uppdragsgivaren göra skatteavdrag.

Det är ofta svårt för en uppdragsgivare att avgöra om ett företag har ett fast driftställe eller inte, se 15:110. Rekommendationen är därför att den utländska företagaren skaffar svensk F-skatt och att man helst bör undvika att anlita utländska företagare utan svensk F-skatt. Då slipper man bedömningen om fast driftställe finns i Sverige och uppdragstagaren behöver varken betala sociala avgifter eller göra skatteavdrag.

Domen är i skrivande stund inte överklagad och har inte vunnit laga kraft.

Inför julen avseende gåvor och julfest

Julgåvor och julfest
Nu när julen närmar sig är det vanligt att visa kunder och personal uppskattning genom någon form av julgåva och/eller julbord eller julfest. Vad gäller egentligen?

Julgåvor till kunder
Från och med 1 januari 2018 är representationsgåvor som lämnas i kommersiella sammanhang och syftar till att inleda eller bibehålla en affärsförbindelse avdragsgilla med högst 300 kr + moms (tidigare 180 kr). Skatteverket anser dock att representationsgåvor som ges vid helger (t ex jul) eller personliga högtidsdagar inte är avdragsgilla. Dessa räknas som personlig generositet.

Reklamgåvor kan dock vara avdragsgilla även om de ges i juletid. Som reklamgåvor räknas artiklar med ett lågt värde och som har direkt anknytning till givarens sortiment eller tillverkning. Det kan också vara enklare presentartiklar (t ex almanackor, termosar, väskor, golfbollar) som är försedda med det givande företagets logotype. Enligt Skatteverket är beloppsgränsen för reklamgåvor också 300 kr inklusive moms.

Julbord för kunder mfl
Från och med 1 januari 2017 är avdragsrätten för representationsmåltider avskaffad.

Moms får däremot lyftas på utgifter upp till 300 kr (exklusive moms) per person för måltider eller liknande förtäring i samband med representation eller liknande ändamål. För att räknas som representation krävs ett omedelbart samband med en affärsförhandling eller liknande, se Representation i Faktabanken.

Om du bjuder kunder, samarbetspartners etc på julbord är villkoren för representation normalt inte uppfyllda vilket leder till att momsen på julbord inte kan dras av. Ofta bjuder man en grupp personer samtidigt och då är det extra tydligt att man knappast haft en affärsförhandling eller liknande med alla dessa i samband med julbordet. Skulle du arrangera någon slags kundutbildning, seminarium, produktgenomgång eller liknande i samband med julbordet blir det däremot möjligt att lyfta moms på måltiden.

Julgåvor till personalen
Julgåvor är skattefria bara om de är av mindre värde och ges till samtliga anställda eller en större grupp av de anställda. Reglerna gäller även styrelseledamöter. För beskattningsåret 2018 får julgåvan enligt Skatteverkets rekommendationer kosta högst 450 kr inklusive moms för att vara skattefri. Observera att den anställde ska förmånsbeskattas för hela gåvans värde om marknadsvärdet överstiger beloppsgränsen. Dessutom blir det socialavgifter på den skattepliktiga julgåvan.

Gåvan får inte bestå av pengar eller presentkort som kan bytas till pengar, om den ska vara skattefri för den anställde.

Lämnas en gåva till välgörande ändamål i de anställdas namn (vilket i så fall förutsätter att de anställda godkänt eller begärt detta) är den skattepliktig för de anställda. Detta jämställs nämligen med att de anställda fått pengar som de skänkt bort. Om företaget själv väljer att skänka pengar till ideella föreningar är den skattefri för den anställde, men normalt inte avdragsgill för företaget.

Företaget får lyfta momsen på skattefria julgåvor. Om gåvan överstiger gränsbeloppet och därmed räknas som skattepliktig får företaget däremot inte lyfta någon del av momsen.

Personalfest/julfest
Inför julen har många företag som tradition att bjuda de anställda på julbord eller anordna någon annan form av festlighet. Dessa tillställningar går under reglerna för intern representation, dvs i dessa fall under begreppet personalfest.

Avdragsrätten för representationsmåltider är som sagt slopad. Momsen kan dock lyftas på utgifter upp till 300 kr (exklusive moms) per person och måltid.

Kringkostnader vid personalfester är avdragsgilla med högst 180 kr + moms per person. Det kan t ex vara lokalhyra och kostnader för musikunderhållning. Resekostnader med taxi eller buss från arbetsplatsen till festlokalen är helt avdragsgilla.

Personalfest på annan ort
Resa och logi i samband med personalfest på annan ort är skattefri för den anställde och dennes familj. Det gäller under förutsättning att det är fråga om maximalt en övernattning och att arrangemanget ryms inom begreppet personalvård.

Högst två personalfester per år
Högst två personalfester per år är avdragsgilla. Givetvis kan företaget ordna fler personalfester än så. Konsekvensen blir att kostnaderna för personalfest nummer tre och fyra osv inte blir avdragsgilla. Någon förmånsbeskattning blir det normalt ändå inte för personalen.

Påkostade personalfester anses oftast ha ett tydligt inslag av personlig gästfrihet och är därför inte avdragsgilla för företaget. Var gränsen går mellan personalvård och personlig gästfrihet är svårt att säga. En alltför påkostad personalfest kan alltså innebära att företaget inte får dra av något alls.

Familjemedlemmar och pensionärer
Vid personalfester är även kostnader för de anställdas familjer samt tidigare anställda avdragsgilla inom beloppsgränserna.